Vilken fantastisk sport!
Jahopp, då är man hemma igen efter matchen i Lindesberg. Vilken konstig match det var, dock med ett härligt slut! Det började med att Lindesberg satte det mesta och Guif inte satte speciellt mycket. Kändes som att hela laget underpresterade hela första halvleken och Lif ledde rättvist med 14-9 i halvtid. På läktaren var det helt ok med folk, både hemmafans och vi tillresta från Eskilstuna. I pausen var vi lite deppiga och undrade hur detta skulle sluta. Jag får nog be om ursäkt att jag misströstade där, att man aldrig lär sig att i handboll kan vad som helst hända!
I andra tog det ungefär 10 minuter innan Guif kom igång på allvar och då var det inte mycket att snacka om längre även om Linde hängde med ett tag. På läktaren fick vi till mer och mer klapp och sång och det märktes att killarna på plan gillade det. Det måste vara härligt när spelarna har oss i ryggen, klappandes och sjungandes. När de sen gör mål och ska springa hem så får de vända sig om och bara skrika mot oss och sträcka ut armarna, samtidigt som vi gör likadant. Det blir rätt bra stämning då kan jag berätta för de som inte var där :)
För övrigt var det roligt att se att Lindesberg försöker få till en supporterklubb. "De har en snygg flagga, fina färger" sa frugan om det. Jag är beredd att hålla med. Dock tycker jag man kan skippa trumman och inte försöka köra "hela hallen" när sitt eget lag anfaller och vi redan klappar för Guif. De såg även inte lika glada ut som vi gjorde efter matchen. Fast där har jag full förståelse. Hoppas inte Lindesberg åker ur, det blir alltid roliga matcher mot dem.
Roligt att så många åkte med och stöttade grabbarna. Nu är det lite längre att åka till de kommande bortamatcherna och vi får väl se hur det blir med resandet dit. Vi ligger ju lite illa till geografiskt i förhållande till de andra lagen för att kunna åka på alla matcher...
Ni som var med idag lär inte ha ångrat det! Vilket härligt lag vi har att heja på och vilken fantastisk sport handboll är!
I andra tog det ungefär 10 minuter innan Guif kom igång på allvar och då var det inte mycket att snacka om längre även om Linde hängde med ett tag. På läktaren fick vi till mer och mer klapp och sång och det märktes att killarna på plan gillade det. Det måste vara härligt när spelarna har oss i ryggen, klappandes och sjungandes. När de sen gör mål och ska springa hem så får de vända sig om och bara skrika mot oss och sträcka ut armarna, samtidigt som vi gör likadant. Det blir rätt bra stämning då kan jag berätta för de som inte var där :)
För övrigt var det roligt att se att Lindesberg försöker få till en supporterklubb. "De har en snygg flagga, fina färger" sa frugan om det. Jag är beredd att hålla med. Dock tycker jag man kan skippa trumman och inte försöka köra "hela hallen" när sitt eget lag anfaller och vi redan klappar för Guif. De såg även inte lika glada ut som vi gjorde efter matchen. Fast där har jag full förståelse. Hoppas inte Lindesberg åker ur, det blir alltid roliga matcher mot dem.
Roligt att så många åkte med och stöttade grabbarna. Nu är det lite längre att åka till de kommande bortamatcherna och vi får väl se hur det blir med resandet dit. Vi ligger ju lite illa till geografiskt i förhållande till de andra lagen för att kunna åka på alla matcher...
Ni som var med idag lär inte ha ångrat det! Vilket härligt lag vi har att heja på och vilken fantastisk sport handboll är!
Kommentarer
Trackback
